Att bli äldre är inte det sämsta

För en dryg månad sedan fyllde jag år. I sann barnslig anda tog jag mig för att fira mig själv, naturligtvis med hjälp av andra, som sig bör. För det är ju jag som ska firas, inte min ålder. Att bli äldre har en tendens att efter ett visst ålderstreck (osäkert vilket) upplevas mindre kul än tidigare i livet men om man tänker på alternativt är det fantastiskt roligt att fylla år.

Nåväl, eftersom jag denna födelsedagsmåndag var gräsänka fick jag planera min dag på egen hand. Två dagar tidigare hade jag vurpat med cykel och trots min cykelhjälm fått en liten hjärnskakning, så jag var inte riktigt på hugget. Jag gjorde ingen födelsedagsfrukost (den som älsklingen numera brukar göra) åt mig själv. Vilken miss... Resten av firandet blev en berg- och dalbana.

På jobbet sjöng mina kollegor för mig (tacka vet jag Facebook!) men min älskling hade tappat bort sin mobil och jag saknade hans sms... På kvällen tog jag en drink med några vänner och fick en Jasper Fforde-bok i present, hurra! Lite senare på kvällen gick till min dansförening för jag vet att den som fyller år får en födelsedagsdans. Jag drällde runt lite men det hände ingenting så till slut fick jag be en av killarna att starta födelsedagsdansen och be DJ om en låt i lagom tempo (hjärnskakningen, ni vet). Hälften av dansarna kände inte till "födelsedagsdans" så de fick läras upp. (Födelsedagsdans är en tjuvdans, alla står i en ring och klappa takten, den som fyller år får dansa hela dansen och blir "stulen" om vart annat av andra dansare.) Lite av ett antiklimax, men å andra sidan fick jag dansa med folk jag aldrig dansat med tidigare.

Kör på onsdagen -då blir man i alla fall sjungen för, det är tradition! Nä, det glömdes bort...

Helgen efter var det dags för en födelsedagsbrunch, hos min kära mor och far. Jag hade gjort en tårta. Jag hade ju faktiskt inte fått svar på min inbjudan, men tänkte inte på att det betyder att folk INTE kommer... Så varken moster, morbror, kusin 1 & 2 med resp var där (kusinerna med resp hade jag ju träffat på födelsedagsdrinken) utan istället kom min halvbror, hans fru och deras kompis. Ja, och min andra halvbror som bor hos mor & far just nu. Dessa två bröder pratar för tillfället inte med varandra. Presenter? Icke... (Jo, brunchen var ju mammas present!) Ja, de sjöng för mig, när älsklingen efter 1½ h sa: "Ska vi inte sjunga..?"

--~*~--

Nu när jag blivit ännu lite äldre har jag plötsligt börjar känna mig nästan så gammal som jag faktiskt är. Här är några exempel på tantvarningar som jag måste stävja:
1) Jag har en handkräm på mitt skrivbord på jobbet, eftersom jag blir torr om händerna.
2) Ingen har frågat mig på leg på systemet sedan jag var 33 år.
3) Min kropp behöver inte bli rultigare, den behöver tränas.

Därför har jag bestämt, i syfte att bibehålla ett yngre, roligare, hälsosammare jag så att jag orkar ha roligt precis hela livet:
1) Ta din födelsedag på allvar. Det kan hända att andra inte gör det. Hylla dig själv! Köp alltid en present till dig själv. (Det glömde jag i år!)
2) Man kan vara snygg och snyggt klädd fast man inte känner för det. Free you mind and the rest will follow!
3) Jag och älsklingen joggade i förrgår och det kommer att ske regelbundet.

Mot en gladare, roligare framtid: hurra, hurra, hurra, hurraaaaa!